Smält margarinet i en kastrull. Rör ned socker, hälften av kanelen, vaniljsocker och havregryn. Lägg äppelskivorna i en pajform, cirka 23 cm i diameter. Bred över smeten och strö resten av kanelen ovanpå. Grädda mitt i ugnen i 225 grader runt 20 minuter eller tills pajen är gyllenbrun. Servera med vaniljsås eller vaniljglass. Det blir ungefär 8 bitar.
Ingredienser:
3 stora äpplen i skivor
100 g smält margarin
1 dl socker
½ tsk kanel (mald)
1 msk vaniljsocker
3 dl havregryn
Originally posted 2015-07-24 01:31:20. Republished by Blog Post Promoter
Nu så ska ni ungdommar få höra hur denna paj med en uns äpplen smakar. Jag tog och skar upp en bit paj och la på min tallrik, jag reste mig upp och ropade ner mina barn från källaren för att de skulle kunna begrunda mig medans jag ytterst varsamt åt min paj. Barnen gick sakta ner för trappen och trevade sakta fram till mitt köksbord för att höra vad fadern deras skulle ha att säg till dessa underbara små gossar. Pojkarna hade precis fått smörj så de var inte alltför snabba med att bege sig till bordet. En av pojkarna fick syn på pajen och sprang till bordet i förhoppning om att få en stor bit. Det var inte fallet, pojken skulle inte få smaka någonting, det var min paj, och endast min paj. Jag sa till honom att det var fallet och att han bara skulle få titta på. Pojken blev ledsen och fällde en tår medans han gick till bords. “Sådär, nu är det dags att äta paj” sa jag när alla tre gossar hade slagit sig ner vid bordskanten för att begrunda mitt måltidsintag.
Jag skar upp pajen i 4 bitar, tre till mig som var och en skulle ätas framför varje pojk, och en bit för att kastas i papperskorgen, “Man vill ju inte bli tjock” skrockade jag högt och slängde biten i papperskorgen. För att försäkra mig om att pojkarna inte skulle komma ner senare för att äta av pajen så spottade jag i papperskorgen på biten som aldeles nyss hade blivit slängd. Sedan så hämtade jag jord från bakgården och beströdde pajen i papperskorgen med för att försäkra mig yttligare. “Nä nu är det dags för själva ätadet sa jag och satte mig vid bordet” sa jag med min mörka röst som dånade likt en blixt i en gammal stenhall med högt tak. En av de otacksamma pojkarna frågade: “Pappa, måste vi sitta här, vi har ju alla sysslor som du tvingar oss att utföra och dessutom en massa läxor som vi inte har haft tid med”. Där var måttet rågat. jag slog näven i bordet och pekade på honom. Förhoppningsvis förstod han att pajhålet skulle förbli stängt nu om han hade livhanken kär.
Jag tog min sked och skar av en bit paj från pajbiten jag hade på min tallrik, i denna bit fanns det all deg och även en äppelbit, detta visste givetvis jag inte förrän efter men det tåls att sägas. Denna bit fördes sedan in i min mun för att begrundas. Jag nickade. Pajen var god.
den vajätte god och enkel att gör, ett måste att smaka inom äppel världen! 🙂